piaki i världen

finns det förstås en hel del att göra. kryssningen varar bara i en vecka och efter en dag till havs efter att vi lämnat hemmahamnen i miami, är det stopp varje dag. man borde alltså åka ett varv till för att kunna hinna med allt som bjuds ombord.

 

det finns till exempel bubbelpooler som hänger ut över båten. det är en rätt häftig upplevelse att ligga i det där varma vattnet och ha det stora havet med alla dess farligheter alldeles inunder sig. det finns en golfsimulator. det finns en klättervägg ifrån vars topp man har en fantastisk utsikt. det finns en konstgjord våg som man kan brädsurfa på. och det finns en skridskobana.

vi som är uppväxta i den kalla nord har ju oftast lärt oss skridskokonsten redan som små, vi kunde åka baklänges, göra åttor, och kanske spelade vi lite ishockey emellanåt. många av oss slutade sedan åka när vi blev vuxna.

bara tanken på att kunna åka skridsko ombord på en båt i västindien är så absurd att jag bara var tvungen att testa det första gången jag åkte med freedom of the seas för några år sedan. 

själv hade jag inte åkt sedan jag var i lägre tonåren. nu var det så roligt att jag när jag kom hem bara var tvungen att fortsätta åka. jag investerade i ett par rör och åkte i vasaparken som just den vintern fick sin konstfrusna bana. först försökte jag åka på ett par hockeyrör eftersom jag fått för mig att tekniken borde påminna om den man använder när man åker inlines. jag fuskade lite i det där när jag bodde i south beach. icke sa nicke. jag kunde överhuvudtaget inte komma igång, jag fick ingen fart alls. jag gick tillbaka till affären och införskaffade i stället ett par hederliga vita tjejskridsko med taggar på, som för övrigt såg exakt lika dana ut som de jag hade när jag var liten. och då gick det galant. swisch iväg bara.

andra aktiviteter ombord är till exempel pilates-, yoga- och strechingpass i gympasalen, man kan skaffa sig en personlig tränare, och man kan slita sig trött på alla hundratals redskap som finns i den stora work-outsalen. allra längst fram i fören finns löparband. det känns som kunde man gå på vatten att stå på ett sådant. för en friluftstyp som mig finns en utomhusbana högst upp på båten, där man kan gå eller springa. fem varv är två kilometer. jag brukar gå mina varv tidigt tidigt på morgonen för att kunna se när solen dyker upp ur havet.

just den här veckan när jag är ombord är det halloween. och tänk va. varenda amerikan klär ut sig till middagen. och det är ju roligt. att folk har barnasinnet kvar, menar jag...

 

tillbaka i miami.


och så swisch ut till flygplatsen. nu blir det stockholm i hela tre dagar innan jag far till obama-land, dvs washington dc.

vi säger så.